Stadsfrämjandet

Göteborgsregionens
dyraste fastigheter ligger i Älvsborg. Detta är, vid sidan av antalet sökande
per lägenhet, en av de säkraste indikatorerna på vad som är attraktivt. Man bör
därför bygga mer i sådana områden eller fler sådana områden. I Älvsborg finns
det gott om plats och därför kan vi bygga mer här. Här finns det, som i övriga
Göteborg, stora outnyttjade ytor att bebygga. Det är de zoner mellan bebyggelse
och vägar som nu domineras av bullerplank och bullervallar, säkerhetsavstånd
och impediment och det är de områden som varken är park eller stad som t.ex.
snårskogen och hundrastgården mellan spårvägen och vattnet i Hinsholmskilen och
det är Sjöbergen och stora Billingen. På sikt kommer ännu större ytor att ligga
öppna för en vettig användning. Om det finns någon vilja till att göteborgarna
skall få en attraktiv kollektivtrafik till skärgården kommer de som planerar
Göteborg och stadens kollektivtrafik att förr eller senare förlägga terminalen
för skärgårdstrafiken inne i stan vilket kommer att frigöra de enorma ytor som
nu tas i anspråk för parkering.

Göteborgs stad har en, i översiktsplaner uttalad,
policy att bygga bostäder där det finns kollektivtrafik. När
passagerarunderlaget minskar på Saltholmslinjen, i och med flyttningen av
båtterminalen, finns det en stor outnyttjad potential i kollektivtrafiken längs
densamma. Ett gyllene tillfälle att bygga stad.

Så här ser Älvsborg ut idag:

Med de förändringar vi skisserar ser det ut så här:

Längs hela Torgny
Segerstedtsgatan har gator skurits av och gjorts till återvändsgränder i
enlighet med stans policy att leda trafik från lokalgator till huvudleder i en
trädstruktur. Som en följd av detta har hastigheten på nämnda gata drivits upp.
För att motverka detta har staden sedan anlagt trafikhinder och för att minska
olägenheter med buller har staden byggt bullerplank och jordvallar och lämnat
bullerzoner obebyggda.

Vi föreslår att man
istället låter alla lokala tvärgator mynna ut i Torgny Segerstedtsgatan och att
man tillåter och främjar en, efter gatans betydelse och storlek anpassad,
bebyggelse längs densamma. Vi föreslår att man omgestaltar Torgny
Segerstedtsgatan till boulevard och att man bygger sammanhängande stora kvarter
längs denna boulevard, kvarter vars storlek och monumentalitet svarar mot
gatans storlek och betydelse och som i sig utgör bullerskydd mot bakomliggande
bebyggelse; Bebygg bullerzonerna så minskar de i yta.

Öka antalet
korsningar så minskar hastigheten. Lämna fler alternativa körvägar så sprids
trafiken och därmed bullret och dessutom ökar trafikkapaciteten vilket gör att
den totala framkomligheten ökar trots att trafiken blivit långsammare och till
synes krångligare.

Motorvägar är inte
en effektiv lösning på de problem som stadstrafik utgör. De är nämligen
utformade för att optimera den enskilda bilens fart. I en stad är det istället
trafikkapacitet som är det önskvärda målet; alltså att se till att så många
bilar som möjligt kan passera en viss sträcka under en viss tidsperiod.
Trafikkapacitet optimeras vid ungefär 50 km/tim med ett stort antal korsningar
och gator. Det är målet för omdaningen av området kring Älvsborgsbrons fäste.
Nu svänger vägen som går från bron av och går längs Torgny Segerstedtsgatan en
bit innan den försvinner in i Gnistängstunneln. De olika vägar som möter denna
led, Oscarsleden, Högsboleden, Grimmeredsvägen och Långedragsvägen gör det i
planskilda korsningar med ett virrvarr av viadukter och tunnlar, broar och
ramper. Detta har skapat en gatu- och stadsmiljö som är i det närmaste
outhärdlig att vistas i. Det tar enorma ytor i anspråk. Ytor som ligger mellan
Älvsborg, regionens mest attraktiva villaområde och Majorna, det område i
Göteborg som förmodligen har flest sökande per hyresrätt. Det ligger nära älven
men avskuret från den. Detta är inte intelligent markutnyttjande.
Storleken på trafikapparaten kring
Älvsborgsbrons södra fäste. Lagd över Göteborgs innerstad i samma skala.

Älvsborgsbron är en
del av ringleden kring Göteborg och kan även i fortsättningen behandlas som en
motorväg. Innanför denna bör det däremot inte förekomma några motorvägar. Vi
föreslår i linje med det att Högsboleden och Oscarsleden byggs om till
boulevarder med korsningar i ett plan och med trottoarer och övergångsställen.
Fridhemsgatan rätas ur och knyts ihop med Torgny Segerstedtsgatan till en
boulevard med spårväg i mitten och Grimmeredsvägen återknyts till gatunätet i
en korsning med denna boulevard. Ringleden, som i denna del kallas västerleden,
får en ny tunnel under Ekebäck. Gnistängstunneln knyts till det kontinuerliga
gatunätet.

Älvsborgsbrons södra fäste idag: En enorm trafikapparat.
Bebyggelsen kring brons södra fäste idag: Gles och osammanhängande mest bestående av Waste-land.

Brofästet införlivat i staden: Boulevarder och kvarter.

Bebyggelsen 2050: Sammanhängande, rumsskapande och vacker.

Gnistängstunneln
används också för en ny spårvagnslinje som leds längs Stora Fiskebäcksvägen via
Tynnered till Fiskebäck. Den stora kollektivtrafiksatsningen i förslaget är
emellertid den nya terminalen för skärgårdstrafik som placeras under och runt
Älvsborgsbrons fäste. I omedelbar anslutning till denna byggs också ett eller
flera parkeringshus med direkt access från västerleden. Här kommer också
spårvagn nummer nio att ha ny ändhållplats. Om makthavarna i Göteborg tar sitt
förnuft till fånga och skrinlägger planerna på den i det närmaste meningslösa
”västlänken” i dess nuvarande utformning och istället satsat på en rejäl
västlänk, kommer här också att ligga en underjordisk järnvägsstation, insprängd
i berget. Här kommer båtar att gå till de södra och norra skärgårdarna.

En stad har en bestämd storlek

En ekologiskt
fungerande stad, är inte en stad byggd för transporter, utan en stad där
tvånget till förflyttning är minimerat, en stad där så mycket som möjligt redan
finns där det behövs. Detta förutsätter att man samlokaliserar så många
funktioner som möjligt.

En socialt
fungerande stad är en stad där man minimerar den socioekonomiska segregationen.
Detta förutsätter att man samlokaliserar olika upplåtelseformer.

Obs! Att samlokalisera betyder att placera
inom gångavstånd. (Inte att
bygga köpcentrum på andra sidan motorvägen som i Eriksberg).

Gångavstånd är ca. 700
meter.

Inom detta avstånd
skall det mesta finnas som behövs i en stad: Arbetsplatser, bostäder,
fritidsanläggningar, butiker och restauranger. I hela Älvsborg definieras
områden och kompletteras till riktiga stadsdelar.

Fyra större
stadsbyggnadsprojekt finns i skissen:

Sjöbergen; Nya
Varvet, Hinsholmskilen och Saltholmen/Ängholmen.

1: Sjöbergen, där
det idag i stort sett saknas bebyggelse, byggs det i första hand cityliknande
bebyggelse i små kvarter. Kvarterens hushöjd ökas successivt från de låga en-
och tvåplansbyggnaderna i den existerande bebyggelsen på bergets sydvästra sida
till allt högre höjder ju högre upp på berget man kommer för att kulminera
närmast brofästet där de kan nå upp till 10 våningar. Observera dock att inga
byggnader får uppföras som punkthus utan alltid måste stå i ett kvarter. Om
kvartersstorleken sammanfaller med husets bas är det givetvis ett
undantagsfall. De måste då ha offentliga gator på alla fyra sidor. Alla
byggnader högre än två våningar kommer att vara horisontellt zonerade.

2: På Nya Varvet
finns det idag ett stort antal levande verksamheter. När man planerar för
byggnation här är det viktigt att införliva dessa i planeringen och säkra att
de kan finnas kvar och utvecklas. Ingen tabula rasa a la Kville alltså, där man
förstörde en fungerande struktur och fördrev en lång rad verksamheter för att
sedan bygga upp en monofunktionell anti-urban bebyggelse. Den nya bebyggelsen
tar upp stilen i den fina 1700-talsbebyggelsen som finns i både bostadshus och
fortifikationsanläggningar i området. Den utformas både som putsade stenhus och
faluröda trähus och läggs längs stenbelagda lider som klättrar upp på Stora
Billingen. Observera att utsikten skall prioriteras från gator och platser,
inte från husen.

3: De som planerar Göteborg tycks anse att parkeringar alltid skall placeras nära vatten. Man kan se detta längs hela älven och på många ställen längs Vallgraven. Ingenstans är det dock tydligare än på Saltholmen. Där staden öppnar sig mot havet är det något helt annat som glittrar, nämligen de hundratals bilar som fyller varenda tom yta på Saltholmen. När skärgårdstrafikens terminal flyttas till Röda Sten frigörs dessa ytor.

4: Hinsholmskilen fylls
ut längst in i viken. En kanal grävs där det förr gick ett vattendrag; mellan
Hinsholmskilen och Långedrag. Denna kanal, gatorna på dess båda sidor och allén
i Tallattagatan utgör gräns mellan Norra och Södra Långedrag. På utfyllnaden
och på området mellan nuvarande vatten och spårvägen byggs en blandning av små
enfamiljshus, radhus, fristående flerfamiljshus och sammanhängande
flerfamiljshus. De senare läggs mot kajen och mot kanalen och inrymmer givetvis
lokaler för verksamhet i bottenvåningarna. Det finns en del verksamhet i
området, framförallt i Långedrags hamn, och det kommer här, liksom det bör vara
i alla städer, att vara helt tillåtet att bedriva alla sorters verksamhet i den
nya bebyggelsen.

Framtidens Hinsholmsvik.